I natt har vi sovit vår sista natt i lägenheten och det känns fantastiskt. Nästan allt är klart inne i huset sånär på några småfix här och där. Det ska bli skönt att slippa kasa mellan Kalmar och huset, när vi är på plats är det mycket lättare att fixa med det sista.

Vår sista natt blev lite smått dramatisk... Jag hade ställt två glas vatten på fönsterbläcket, dessa hae jag glömt bort när jag skulle stänga fönstret... Japp, jag fick en rejäl kalldusch om man säger så. Sex deciliter vatten rakt i huvudet och lite stänk på stackars sovande Celvin som inte märkte nåt. Vaknade inte ens när jag tog av honom den blöta pyamasen sen.

Idag ska det hända en massa saker... Jag ska packa ihop det sista, vilket förhoppningsvis inte är så mycket. Tvätta det sista, åka till IKEA och köpa ett par skåp och en bänkskiva till tvättstugan och sen i em går första lasset till Sveriges framsida - Öland!

Självklart vaknade jag sjuk idag, typiskt, JÄTTEONT i halsen, ont i kroppen och huvudet... men, men, det är bara att bita ihop.

För ett tag framöver kommer förmodligen blogginläggen bli ännu mer sällsynta än tidigare. Vi kommer vara utan internet i ca 4-6 veckor (jäkla byråkrati). Kanske att vårt mobila bredband kan funka men eftersom teckningen är enormt dålig i huset är det inte säkert. Jag kommer att vara utan TV ett tag men tack och lov så är det helt rätt årstid. Jag har ju en massa annat att lägga min tid på. Dessutom kommer det att bli en hel del hundträning såklart! 

Nu måste jag sätta fart med allt jag ska hinna idag men först två panodil!

Javisst! Nu händer det grejjer både här och där. Ja, kanske inte just i bloggen för jag tar mig nästan aldrig tid att sitta vid datorn... men vad gäller huset så är det full rulle från tidig morgon till sen kväll. Fredriks fantastiska chef gav honom ledigt på kort varsel så Fredrik jobbar heldagar i huset nu onsdag till söndag. Dessutom har vi vår alldeles egna lilla hustomte på besök och sliter hårt. Kan ni gissa vem? Bosse såklart;o). Idag har elektrikern gjort det sista, elen kommer kopplas på i morgon. VVS:aren har förberett massor både igår och idag, bla. har toalettstolarna kommit på plats. I morgon sätter de dit värmepumpen, fixar hundduschen mm så Fredrik och Bosse har idag fixat klart väggarna i tvättstugan. Det känns som om det händer saker överallt. Tapetsering, köksmontering, målning, el, toaletterna, garderobsmontering mm, mm...You name it! Vi har kommit långt men det är mycket kvar. Ska bli spännande att se vart vi är på söndag kväll så det får väl bli ett nytt blogginlägg då.

Jag å andra sidan packar och förbereder flyttstädningen så gott det går. Det är mycket saker som ska packas... men det är kul!! Superkul!! Det är tom roligt att städa när man har något så stort framför sig. Jag lagar även storkok, lägger matlådor i frysen så att vi ska ha mat att ta med oss till huset. Inte mycket tid kan läggas på födointag...;o). Jag och Celvin kommer vara hemma och fixa även i morgon. Det är som jag skrev innan full rullians i huset, en massa olika hantverkare och elektriker plus att det ska målas en del och då vill inte vi vara där. Dels för målarfärgen (Celvin) men även för att det finns mängder med saker att göra här hemma!

När det gäller lilleman händer det även där massor! Han pratar numera långa meningar. Inte illa va för en liten snart tre månader gamma bebis? Oftast låter det så här: Aoooooooo eller ääääääääää eller nåt sånt och det kan ibland vara lite svårt att förstå om det är vädret eller ngt annat han snackar om. Dock verkar han inte särskilt bekymrad över det som tur är. Skattar gör han oxå, mest hela hans vakna tid. Förutom när han är hungrig, då ni...! Man kan börja urskilja ett litet humör, innan var det bara ledsen eller glad, nu finns det något mittemellan och kanske sur oxå. Men han är oftast rätt nöjd med att bara få vara med.

Idag har vi varit hemma hos mamma och firat henne, hon fyller om några dagar men då är hon och Per och tävlar och kunde därför inte bli firad på sin dag. Tävlingarna går först! Det är rätta takter tycker jag.

Efter att ha avnjutit en underbart god lax och en fantastisk hembakad crisptårta hos mamma följde mormor och Stig med mig på en härlig långrunda med hundarna. Vi gick och pratade om allt möjligt och jag kände att det var så mysigt att få sällskap på promenaden, det var ett tag sedan. Inte ens Fredrik och jag går några rundor tillsammans längre, vi hinner inte utan vi går var och en ensam (med hundar och Celvin förstås). Fast det är inte alltid så illa det heller. Kan vara skönt att bara traska omkring och skingra tankarna oxå.  

Jag har enorm träningsabstinens! Jag har inte tränat ordentligt på evigheter, hua. Det blir såklart lite grann på promenaderna men det är inte mycket. Per och jag skulle tränat tillsammans i måndags men det regnade massor och ville inte sluta. Självklart har jag inget emot regn men jag hade inget regnskydd till Celvin, det har varit restat hur länge som helst. Kom på att det bara har regnat typ ett par ggr sedan han föddes så jag kan säga att jag klarat mig ganska så bra utan. Dock var jag lite sur över att jag inte hade något i måndags för jag hade verkligen sett fram emot lite träning.

På tal om träning tog jag och hundarna en lång runda på Öland igår. Jag gick bland annat till Saxnäs brukshundsklubb för att se hur lång tid det tog och det tog ca 25 minuter från huset. Ganska lagom uppvärmning och även nervarvning innan och efter träning. Tyvärr har jag inte hittat någon trevlig skogsväg dit utan jag går en bit längs vägen. Det får utforskas nästa gång jag tar en promenad vid huset. Det finns massor av hundar i området där vi kommer bo så jag tänkte se om jag kunde haka på någon matte eller husse på långrunda ngn dag, kanske kan de visa några sjyssta promenadslingor? Nu är klockan över 23:30 och Fredrik och Bosse har inte kommit hem än. Alltid lika sena kvällar samt tidiga morgnar. Blir inte mycket sömn där inte.  

Idag blir det ett snabbt inlägg för jag har en hel del att göra. Sitter i sängen bredvid min lille kille och hoppas på att han ska somna en stund. Han har väldigt bra koll på mig, vilket iofs är jättehärligt att han utvecklats så snabbt, blir ledsen så fort jag lämnar rummet även om han nästan sover.

Idag började vi morgonen med att träffa våra nyfunna kompisar på ett fik i stan. Vi är ett gäng tjejer som träffades via en föräldrargrupp och efter det ses vi minst en gång i veckan och hittar på något kul samt snackar om allt möjligt. Supertrevligt! Några av dem går även samma kurs som jag och Celvin (som innehåller babysim, babymassage HLR mm). Efter det rusade jag vidare till BVC för en vikt och mätkontroll. Celvin väger nu 5690 g och mäter hela 59,5 cm. De ni! När jag var på BVC fick jag ett mess av Fredrik som sa att våra beställningstapeter hade kommit vilket gjorde att jag åkte till Hagbloms och hämtade dem direkt efter BVC. Det kändes väldigt bra i magen när jag såg våra tapetrullar i olika färger. Vi har testat en del olika idéer så vi får se hur rummen blir när tapeterna kommer upp. Men just nu känns det jäkligt häftigt!

Det är full fart i huset som vanligt med flera projekt igång samtidigt! Vi är nu färdiga med första målningen på taket i vardagsrummet. Det ska målas en gång till samt tapetseras på en del av väggen och efter det ska jag äntligen få sätta upp köket. Under tiden har korridoren blivit tapetserad och ikväll är det hallens tur. Dessutom är nog snart spackligen/slipningen i tvättrummet snart klart. Jag har satt igång och packat här hemma, hela nio lådor fick jag ihop igår med bara lite smågrejjer. Herregud vart ska det här sluta? I morgon åker jag och Per (bärhjälp, strålande!!)  till IKEA och köper garderoder till hallen, tvättrummet och till min "walk in closet" och då kommer vi även att ta med ett gäng flyttlådor över. Mycket av det jag har packat är sånt som ska in i garderoberna och köket.

 

På fredag kommer Daniel, Fredriks bror hit vilket ska bli jättekul! På tal om det sa han en väldigt bra sak sist han var här. Det visade att man kan se saker på olika sätt:

Han frågade hur jag mådde eller nåt sånt och då berättade jag att jag hade den helt klart bästa tiden i mitt liv nu. Jag sa att jag nästan längtar livet ur mig och att jag inte gjort annat än å längtat framåt sedan jag fick reda på att jag var gravid. Först längtade jag till vecka 13 då vi kunde göra graviditeten officiell, efter det längade jag till ultraljudet i vecka 18 och efter detta längtade jag till förlossningen och nu längtar jag till att vi ska få flytta in i vårt hus. När vi har gjort det längtar jag väl till något annat. Men då sa Daniel att det är väl skönt att ha något att se fram emot och JA visst är det så!! Jag tycker alltid att man ska ha något att se fram emot. Han är klok Daniel, han fick mig att känna att det faktiskt är ok att längta framåt men visst försöker jag även att njuta lite av nuet oxå!

NU kommer snart Mathias och ska hälsa på lille Celvin som just somnade efter mycket om och men. Sedan kommer min barndomsvän Jennie hit ikväll. Hon ska laga mat åt mig;o). Det gör hon alltid när vi träffas för hon är kock och dessutom världens bästa sådan! Jag brukar lära mig ett och annat varje gång! Sedan ska vi planera garderober och hon ska kela lite med Celvin medan jag packar det sista. Blir toppen att ha någon här som kan kolla till Celvin så att jag kan packa/grejja i full fart utan att bli avbruten av världens gulligaste underbaraste lilla varelse!

Nu måste jag sätta fart...

De senaste dagarna och nätterna har varit förfärliga...

Det började i torsdags då mamma och jag åkte runt och gjorde några ärenden. Vi började på Hagbloms för att hämta material till tvättstugan samt göra vår slutbeställning på de tapeter vi ska ha i övriga huset. Jag började känna mig lite yr och väldigt törstig men tänkte inte så mycket på det. Vi åkte sedan vidare till IKEA för att köpa flyttkartonger. När jag stod i kassan började det värka i hela kroppen (jag kunde inte stå rakt) och jag var törstigare än någonsin. Mamma uppmärksammade att inte allt stod rätt till och gick för att köpa en dricka och en korv till mig. Kvar på listan hade vi ett besök på maxi men mamma undrade om hon inte skulle köra hem mig då jag enligt henne var "askgrå" i ansiktet. Jag som var så tacksam för att mamma ställde upp och hjälpte mig med allt (det är trots allt lite mer omständigt att göra saker med en liten bebis) så jag ville verkligen fixa allt vi hade tänkt. På maxi betalade jag mina varor men gick sedan därifrån utan mina varor så kassörskan fick springa efter mig och ge mig dem. Näe, huvudet var absolut inte med mig denna dag! Vi hann med ett stopp på Coop oxå och till sist OKQ8 för att hämta ett paket från Celvins farmor. (Tack snälla Mariette och Stig för den fina joggingdressen, vi hör av oss till er inom kort!) Väl där kunde jag knappt gå ur bilen pga smärtor i hela kroppen. Mamma körde hem mig och jag ringde till Fredrik som var i huset och grejjade och bad honom komma hem så fort han kunde. Tur var väl det för när jag kom hem och hade lyckats lägga mig och lille Celvin i sängen klappade jag ihop fullständigt. Jag fick värsta ångestattaken, frös enormt, värk i kroppen, kunde inte ligga stilla i sängen utan bara skruvade mig fram och tillbaka hela tiden. Tårarna sprutade...

Det var inte kul att behöva avbryta Fredrik i huset. Han behöver verkligen lägga all tid där för att vi ska kunna flytta in i tid. Trots detta kom han hem på studs utan att ställa några frågor, han förstod att jag behövde honom. När han kom hem tog han hand om Celvin, hundar och lagade mat. Jag kallade in Meya i sängen, hon fick värma mig och efter en liten stund kom även Kiwi och lade sig på min andra sida. Där låg vi som packade sillar. Tur att man har sina underbara hundar som alltid ställer upp ;o).

Jag var uppe i några minuter och försökte äta men det gick inge vidare. Dök ner i sängen igen. Hela denna natten var hemsk, sov bara någon timme i stöten, Fredrik fick serva mig med vatten - jag drack kopiösa mängder!!! Han fick hjälpa mig på toa för jag höll på och svimma så fort jag reste mig, dessutom fick han sköta Celvin efter varje mål mat för jag kunde inte lyfta honom.

När fredagmorgonen äntligen kom bestämde sig Fredrik för att jobba hemifrån. Jag var ett vrak, skulle aldrig klarat att ta hand om vår lille Celvin själv. På eftermiddagen ringde jag till sjukvårdsupplysningen eftersom jag forfarande mådde dåligt. Jag var orolig att att mitt AT skulle påverka Celvin, att han inte skulle få i sig tillräckligt med näring men det var tydligen ingen fara enligt dem. Han tar vad han behöver men det är på bekostnad av mig sa de;o). Skönt att veta så slipper jag oroa mig för honom! Eftersom detta är fjärde gången jag har dessa symptom, även om de var som värst nu bad de mig att söka nästa gång det händer, om det händer. De sa även åt mig att försöka äta lite samt dricka exempelvis saft så det gjorde jag för att sedan stupa i säng igen. Framåt 17-tiden kände jag mig lite bättre och gick upp. Då hade jag legat nästan ett dygn i sängen. Sedan var jag vaken till 23-tiden.

I natt vakande jag av att jag frös enormt. Jag märkte att Fredrik var vaken så jag frågade honom om det var kallt i rummet, jag var orolig att Celvin oxå var kall. Det var inte kallt utan jag hade nog bara frossa. Jag bäddade in mig ordentligt och somnade om.

Idag mår jag mycket bättre. Jag är fortfarande trött, har lite värk i fotlederna, har i stort sett ingen aptit men för övrigt är det ok. Jag fixar att ta hand om Celvin själv så Fredrik har åkt till huset för att slipa det sista på taket i vardagsrummet. När det är klart ska det målas och när det är gjort tänkte jag åka dit och städa undan allt slipdamm så att vi kan tapetsera. Mamma och Per har lovat att hjälpa oss i nästa vecka. Hoppas, hoppas att vi hinner få klart ett par rum för isf kan vi börja köra över lite grejjer. Just därför hade jag velat packa idag, i mina ny inköpta flyttkartonger. Jag får se om jag orkar lite senare för just nu ligger jag i sängen och skriver. Celvin ligger bredvid mig och sover. Så mysigt så!

Jag tror att det var vätskebrist jag drabbades av för när jag tänker tillbaka på hur jag levt de sista dagarna kan det bara bli bättre:o). Jag har nog stressat lite för mycket, ätit för dåligt och glömt bort att dricka vilket är oerhört korkat när man ammar. Detta blev en tankeställare för mig - absolut!