Idag blir det ett snabbt inlägg för jag har en hel del att göra. Sitter i sängen bredvid min lille kille och hoppas på att han ska somna en stund. Han har väldigt bra koll på mig, vilket iofs är jättehärligt att han utvecklats så snabbt, blir ledsen så fort jag lämnar rummet även om han nästan sover.

Idag började vi morgonen med att träffa våra nyfunna kompisar på ett fik i stan. Vi är ett gäng tjejer som träffades via en föräldrargrupp och efter det ses vi minst en gång i veckan och hittar på något kul samt snackar om allt möjligt. Supertrevligt! Några av dem går även samma kurs som jag och Celvin (som innehåller babysim, babymassage HLR mm). Efter det rusade jag vidare till BVC för en vikt och mätkontroll. Celvin väger nu 5690 g och mäter hela 59,5 cm. De ni! När jag var på BVC fick jag ett mess av Fredrik som sa att våra beställningstapeter hade kommit vilket gjorde att jag åkte till Hagbloms och hämtade dem direkt efter BVC. Det kändes väldigt bra i magen när jag såg våra tapetrullar i olika färger. Vi har testat en del olika idéer så vi får se hur rummen blir när tapeterna kommer upp. Men just nu känns det jäkligt häftigt!

Det är full fart i huset som vanligt med flera projekt igång samtidigt! Vi är nu färdiga med första målningen på taket i vardagsrummet. Det ska målas en gång till samt tapetseras på en del av väggen och efter det ska jag äntligen få sätta upp köket. Under tiden har korridoren blivit tapetserad och ikväll är det hallens tur. Dessutom är nog snart spackligen/slipningen i tvättrummet snart klart. Jag har satt igång och packat här hemma, hela nio lådor fick jag ihop igår med bara lite smågrejjer. Herregud vart ska det här sluta? I morgon åker jag och Per (bärhjälp, strålande!!)  till IKEA och köper garderoder till hallen, tvättrummet och till min "walk in closet" och då kommer vi även att ta med ett gäng flyttlådor över. Mycket av det jag har packat är sånt som ska in i garderoberna och köket.

 

På fredag kommer Daniel, Fredriks bror hit vilket ska bli jättekul! På tal om det sa han en väldigt bra sak sist han var här. Det visade att man kan se saker på olika sätt:

Han frågade hur jag mådde eller nåt sånt och då berättade jag att jag hade den helt klart bästa tiden i mitt liv nu. Jag sa att jag nästan längtar livet ur mig och att jag inte gjort annat än å längtat framåt sedan jag fick reda på att jag var gravid. Först längtade jag till vecka 13 då vi kunde göra graviditeten officiell, efter det längade jag till ultraljudet i vecka 18 och efter detta längtade jag till förlossningen och nu längtar jag till att vi ska få flytta in i vårt hus. När vi har gjort det längtar jag väl till något annat. Men då sa Daniel att det är väl skönt att ha något att se fram emot och JA visst är det så!! Jag tycker alltid att man ska ha något att se fram emot. Han är klok Daniel, han fick mig att känna att det faktiskt är ok att längta framåt men visst försöker jag även att njuta lite av nuet oxå!

NU kommer snart Mathias och ska hälsa på lille Celvin som just somnade efter mycket om och men. Sedan kommer min barndomsvän Jennie hit ikväll. Hon ska laga mat åt mig;o). Det gör hon alltid när vi träffas för hon är kock och dessutom världens bästa sådan! Jag brukar lära mig ett och annat varje gång! Sedan ska vi planera garderober och hon ska kela lite med Celvin medan jag packar det sista. Blir toppen att ha någon här som kan kolla till Celvin så att jag kan packa/grejja i full fart utan att bli avbruten av världens gulligaste underbaraste lilla varelse!

Nu måste jag sätta fart...

De senaste dagarna och nätterna har varit förfärliga...

Det började i torsdags då mamma och jag åkte runt och gjorde några ärenden. Vi började på Hagbloms för att hämta material till tvättstugan samt göra vår slutbeställning på de tapeter vi ska ha i övriga huset. Jag började känna mig lite yr och väldigt törstig men tänkte inte så mycket på det. Vi åkte sedan vidare till IKEA för att köpa flyttkartonger. När jag stod i kassan började det värka i hela kroppen (jag kunde inte stå rakt) och jag var törstigare än någonsin. Mamma uppmärksammade att inte allt stod rätt till och gick för att köpa en dricka och en korv till mig. Kvar på listan hade vi ett besök på maxi men mamma undrade om hon inte skulle köra hem mig då jag enligt henne var "askgrå" i ansiktet. Jag som var så tacksam för att mamma ställde upp och hjälpte mig med allt (det är trots allt lite mer omständigt att göra saker med en liten bebis) så jag ville verkligen fixa allt vi hade tänkt. På maxi betalade jag mina varor men gick sedan därifrån utan mina varor så kassörskan fick springa efter mig och ge mig dem. Näe, huvudet var absolut inte med mig denna dag! Vi hann med ett stopp på Coop oxå och till sist OKQ8 för att hämta ett paket från Celvins farmor. (Tack snälla Mariette och Stig för den fina joggingdressen, vi hör av oss till er inom kort!) Väl där kunde jag knappt gå ur bilen pga smärtor i hela kroppen. Mamma körde hem mig och jag ringde till Fredrik som var i huset och grejjade och bad honom komma hem så fort han kunde. Tur var väl det för när jag kom hem och hade lyckats lägga mig och lille Celvin i sängen klappade jag ihop fullständigt. Jag fick värsta ångestattaken, frös enormt, värk i kroppen, kunde inte ligga stilla i sängen utan bara skruvade mig fram och tillbaka hela tiden. Tårarna sprutade...

Det var inte kul att behöva avbryta Fredrik i huset. Han behöver verkligen lägga all tid där för att vi ska kunna flytta in i tid. Trots detta kom han hem på studs utan att ställa några frågor, han förstod att jag behövde honom. När han kom hem tog han hand om Celvin, hundar och lagade mat. Jag kallade in Meya i sängen, hon fick värma mig och efter en liten stund kom även Kiwi och lade sig på min andra sida. Där låg vi som packade sillar. Tur att man har sina underbara hundar som alltid ställer upp ;o).

Jag var uppe i några minuter och försökte äta men det gick inge vidare. Dök ner i sängen igen. Hela denna natten var hemsk, sov bara någon timme i stöten, Fredrik fick serva mig med vatten - jag drack kopiösa mängder!!! Han fick hjälpa mig på toa för jag höll på och svimma så fort jag reste mig, dessutom fick han sköta Celvin efter varje mål mat för jag kunde inte lyfta honom.

När fredagmorgonen äntligen kom bestämde sig Fredrik för att jobba hemifrån. Jag var ett vrak, skulle aldrig klarat att ta hand om vår lille Celvin själv. På eftermiddagen ringde jag till sjukvårdsupplysningen eftersom jag forfarande mådde dåligt. Jag var orolig att att mitt AT skulle påverka Celvin, att han inte skulle få i sig tillräckligt med näring men det var tydligen ingen fara enligt dem. Han tar vad han behöver men det är på bekostnad av mig sa de;o). Skönt att veta så slipper jag oroa mig för honom! Eftersom detta är fjärde gången jag har dessa symptom, även om de var som värst nu bad de mig att söka nästa gång det händer, om det händer. De sa även åt mig att försöka äta lite samt dricka exempelvis saft så det gjorde jag för att sedan stupa i säng igen. Framåt 17-tiden kände jag mig lite bättre och gick upp. Då hade jag legat nästan ett dygn i sängen. Sedan var jag vaken till 23-tiden.

I natt vakande jag av att jag frös enormt. Jag märkte att Fredrik var vaken så jag frågade honom om det var kallt i rummet, jag var orolig att Celvin oxå var kall. Det var inte kallt utan jag hade nog bara frossa. Jag bäddade in mig ordentligt och somnade om.

Idag mår jag mycket bättre. Jag är fortfarande trött, har lite värk i fotlederna, har i stort sett ingen aptit men för övrigt är det ok. Jag fixar att ta hand om Celvin själv så Fredrik har åkt till huset för att slipa det sista på taket i vardagsrummet. När det är klart ska det målas och när det är gjort tänkte jag åka dit och städa undan allt slipdamm så att vi kan tapetsera. Mamma och Per har lovat att hjälpa oss i nästa vecka. Hoppas, hoppas att vi hinner få klart ett par rum för isf kan vi börja köra över lite grejjer. Just därför hade jag velat packa idag, i mina ny inköpta flyttkartonger. Jag får se om jag orkar lite senare för just nu ligger jag i sängen och skriver. Celvin ligger bredvid mig och sover. Så mysigt så!

Jag tror att det var vätskebrist jag drabbades av för när jag tänker tillbaka på hur jag levt de sista dagarna kan det bara bli bättre:o). Jag har nog stressat lite för mycket, ätit för dåligt och glömt bort att dricka vilket är oerhört korkat när man ammar. Detta blev en tankeställare för mig - absolut!  

Klockan är mycket och jag ska upp tidigt i morgon. Kiwi och jag ska på vallhundskurs och självklart följer lille Celvin med. En vän påminde mig idag om att det faktiskt är typ tre veckor sedan jag skrev i bloggen. Jag får skylla på det fina vädret, kan inte riktigt få ro att sitta vid datorn när solen strålar utanför fönstret. Dessutom har jag haft massa med roliga saker för mig, berättade jag för henne. Med den förklaringen sa hon bara:

-Men kan du inte bara lägga upp lite bilder på Celvin så jag får se hur han växer?? 

Visst Mia, det fixar vi!

Kan man få fota ett litet leende?

Jag kan skratta oxå!

Helt plötsligt tyckte jag mig se en likhet med morbror Uffe? Någon mer som ser den?

Vad har vi mer haft för oss då? Jo, Fredrik och per har byggt garage, snart ska väl det vara klart!

Vi har målat klart fasaden. Mamma och Per har gjort en mastodontinsats!! Nedan ser ni vilken skillnad det blir med den nya svarta slamfärgen - riktigt svart minsann. Fluggers slamfärg var riktigt ful, den hade brunt inslag och det såg bara trist ut! Svart ska vara svart!!

Typiskt, allt ser dubbelt så stort ut på bilden, även jag:o(.

Märla och Lotsen kom förbi och hjälpte till att spackla en dag!  Efter det har Bosse spenderat åtskilliga timmar och spacklat och slipat och spacklat och slipat.... Även Fredrik har lagt all ledig tid utanför jobbet på detta. Puh, snart klara. I nästa vecka kan vi nog tapetsera något rum eller två??? Jag och Celvin håller oss borta från dammet, vi hjälper till med mindre smutsiga saker...

Tomten... vi har lite att göra där oxå!

Igår kom våra vitvaror och idag kom resten av köket. Någon som är sugen på att montera? :o) Dessutom kom allt kakel och VVS:aren började med badrummen. Borde vara klart i nästa vecka sa han. Lovely! 

 

I måndags var jag hemma hos Elisabeth och vallade. Berättar mer om det en annan dag för nu ska jag sova. Jag måste iallafall lägga in en bild på Anjas söta små lamm som jag efter vallningen stannade och tittade på. Kela fick man minsann inte göra. Buuuuä...Anja dum...!! Ha, ha!

 TACK ALLA SOM STÄLLT UPP/STÄLLER UPP OCH HJÄLPER OSS MED HUSET! JAG VET INTE VAD VI HADE GJORT UTAN ER. (FÖRMODLIGEN GRÄVT ALLDELES FÖR DJUPT I PLÅNBOKEN).

Mer om hundträning mm en annan dag!

Nu är Celvin matad och mycket nöjd igen. Han ligger bredvid mig i soffan och snackar lite. Så söt att man bara smälter! I fredags köpte jag ett babygym till honom som har visat sig vara en succé. Jag köpte även till en liten speldosa som jag har hängt på och när vi spelar den ser Celvin ut att flina. Nedan ser ni en mycket koncentrerad Celvin i sitt mumintrolletgym.

 

 

I morse fick Fredrik ett ordentligt leende av Celvin. Celvin och jag låg kvar och mös i sängen när Fredrik kom in i rummet och och böjde sig över Celvin och pratade med honom. Kolla vad han ler sa Fredrik till mig och då började Celvin skratta. Så mysigt! Tänk att en sådan liten varelse kan göra två vuxna personer så lyckliga. 

På kvällsrundan ikväll stannade vi till på Lindö och jag passade på att träna lite. Jag testade några av Anjas valpövningar för att få känna på dem. Kiwi var ju inte med på kursen igår, jag visste ju inte hur det skulle gå med Celvin, men då det gick så bra ångrade jag att jag hade lämnat henne hemma. Jag tränade även starter efter att jag hade skruvat upp Kiwi till max. Jag utmande henne ordenligt (sprang och tjoade, stod stilla och ryckte som om jag skulle starta ett staffettlopp, sa klara, färdiga mm) och självklart fick hon inte gå på något annat än mitt ok. När jag sa ok stod jag helt still. Det gick galant, trots att vi inte gjort detta på rätt länge. Jag ska dock inte underskatta denna övning utan förtsätta att göra den ofta. Allt för många förare har problem med tjuvstarter på tävling och det är så onödigt. Det finns så mycket annat som kan stjälpa på en tävling.

Under tiden jag trände Kiwi gick Fredrik en sväng med Celvin i vagnen och de andra två hundarna. När de kom tillbaka parkerade jag Kiwi och körde med Meya. Den gamla damen hade nog gått och laddat en hel del för hon var helt rabiat, me like!! Hon kampade som en galning jag tror aldrig att jag har fått henne att kampa så på det viset. Ha, ha! Jag började tom blöda, ett gammalt sår råkade hon slå upp men det var bara att bita ihop. Jag hade aldrig tolererat det med en anna hund men med Meya var det ok! Under tiden låg Kiwi helt lugnt och spanade in oss.

Sist och faktiskt minst fick Tindra träna. Även hon var laddad upp över öronen men det är inte lika ovanligt. Hon kampade som en galning (som vanligt) ända tills hon upptäckte att jag hade blodpuddning som belöning. Då släppte hon till min stora förvåning kampen. Jag testade därför en annan ganska enkel övning som Anja tipsade om i går. Tindra skulle kampa för att få godis. Hon fick alltså inte godis förrän hon kampade och inte slutade förrän jag sa att det var ok att sluta. Denna övning är ju strålande för en hund som inte har ett jättestort föremålsintresse. Jag kommer nog även att köra detta en del med Tindra och då använda blodpudding som belöning igen. Varken Kiwi eller Tindra har fått det mer än en gång tidigare men det har visat sig vara en helt strålande godisbelöning. Det är allt för lätt att köra på med en belöning som funkar och glömma bort att testa flera för att få hundarna att ge det lilla extra. Tindra fick även köra lite torrhandling som hon älskar och gora några konster.

Nu väntar sängen, natti natti!

Förresten, om någon av er som är med på bilderna inte vill vara med i min blogg - bara säg till. Jag plockar då bort bilden omgående!!   

Lördagen började med en fortbildning för instrutörer på klubben som Anja Giermann höll i. Hon förmedlade en hel del från Eva Bodfäldts kurser som hon tidigare hade gått men kom så klart även med en del egna tips och goda råd. Vi fokuserade övningar/lösningar man kan göra på valp- och slygelkurser. Kursen var mycket givande, jag kände att jag kom hem med en  hel del men framför allt fick Anja mig att tänka i lite andra banor och kanske bli lite mer kreativ även i min egen träning.

Här ser ni Anna-Lena som har tagit ett kliv upp för att kunna se och höra lite bättre;o)...

Anja lånar Angie och Kev (heter han så?) och visar några bra övningar som kan få den lilla valpen mer uppmärksam på sin matte. Observera att Kev är vuxen vovve och inte en förvuxen bebis;o).

 Cissi lysnnar noga på det som förmedlades från Anja...

 

Bedårande Flex...

När kursen var slut hämtde Fredrik upp mig och Celvin som för övrigt hade skött sig helt strålande på sitt första långa aktivitet utanför hemmet. Vi åkte ner till huset där vi mötte upp Fredriks bror och fru som fick se vårt hus. Sist de var hos oss var det bara en stor tomt så det har hänt en hel del. Efter husvisningen tog vi en promenad ner till sjön och satte oss där för att fika. Fredrik hade förberett supergoda frallor och tagit med. Vilken kille man har!!!

Det var snudd på vindstilla och därmed varmt och skönt. Fredrik satt i T-shirt och fikade!! Vi mådde alla gott och satt och njöt. Inte bara vi gjorde det... Kiwi var som ett yrväder och sprang fram och tillbaka runt oss och kollade läget. Hämtade pinnar och annat som hon kom och visade upp. Jag passade på och testa några kommando då jag trodde att Kiwi hade ögonen på helt andra saker än oss. Dock imponerade min lilla jycke på mig, hon svarade blixtsnabbt varje gång! Puh, vilken tur!!

 Celvin är ledsen, skriver mer snart...

Vi har haft strålande solsken i två dagar, våren har äntligen kommit till Kalmar! Igår gick vi som vanligt ner till Långviken på lunchpromenaden, Kiwi och jag och stannade där en stund för att träna. Innan vi gick hem stannade vi till nere vid vattnet och beundrade utsikten. Kiwi var bra sugen på att hoppa i sjön och simma men det satte jag stopp för. 

På vägen hem gick vi förbi en ursöt liten ekorre men innan jag fått upp kameran hade den sprungit långt upp i ett träd. Ekorrar är bland det sötaste djur jag vet! Åh, vad jag önskade att jag hade haft en fin systemkamera och kunnat zoma in ordentligt. Jag kanske ska önska mig det i 30-årspresent i december?? :o)

Idag var det ännu finare väder och vi stack direkt ut på en långrunda med hundarna så fort Fredrik kommit hem från jobbet. Vi gick hela vändan ner till Svinö och gick sedan "femman" där så promenaden tog över två timmar. Underbart! Vi var alla väldigt nöjda när vi kom hem. Celvin sov hela rundan, skönt att han kommer till ro så bra i sin vagn.

En bild på fina, fina Kiwi i gräset på Svinö.

Fredrik passade på att ta en bild på mig och Kiwi. Ehh, är det hunden som ska spana in matte eller är det tvärt om?:o)

April, april...

Jag blev totalt grundlurad ikväll (trots att det inte är den 1:e april). Hundarna påminde mig om att det var dags för mat och jag sneglade till på klockan och såg att så var fallet. Jag gav dem mat och de åt snabbt medan jag plockad fram mat till mig och Fredrik. Fredrik och Celvin satt inne i vardagsrummet och när jag kom in till dem sa Fredrik, du gav väl inte hundarna mat nyss? Ehh, jo svarade jag. Det hade han tydligen redan gjort i vanlig ordning. Skit, pomfritt... Jag rusade ut i köket och såg till min förtvivlan att alla matskålarna var tomma igen. Hoppsan! Attans hundar, de lurade mig. Nästa gång kanske jag ska fråga husse om det har fått mat eller inte. Sedan Celvin kom har det varit Fredrik som har gett hundarna mat, det har liksom blivit så, kanske för att det är han som fortfarande har rutin kvar i vardagen och har koll på tider mm. Mina dagar kan ju variera lite från dag till dag beroende på antal timmar sömn på natten mm.

I morgon bär det av till Öbhk. Jag ska på fortbildning för instruktörer och det ska bli jätteintressant. Celvin ska med så klart! Hoppas att vi reder ut det, om inte har Fredrik lovat att komma och hämta oss på en gång!

Nu är det snart dag att sova men innan det vill jag passa på och tipsa om en härlig film med trix:

http://www.youtube.com/watch?v=ejioz8N9h3U

Sov gott!

Igår firade vi Fredrik som fyllde 35 år i lördags. Han fick en massa fina presenter bla. två ursnygga barstolar som kommer passa perfekt i vårt nya hus, en gryta till vår nya induktionshäll, en hel del pengar, verktyg som jag inte riktigt vet vad det var men Fredrik visste och var helt salig. Han går igång på verktyg kan jag lova.

Efter maten fick släkten smaka på två tårtor som vi själva bakat.

En för Fredrik:

Och en för Celvin som fyllde en månad:

Vi passade även på att ta ett kort på fyra generationer. Mormor, mamma, jag och Celvin.

I kväll på vår långpromenad passade vi på att handla nere vid södercentrum. Utanför affären stod en stor hund och skällde. Jag var lite orolig först då jag inte visste om den var uppbunden eller inte och den lät ganska upprörd. Vanligtvis brukar jag inte tänka så mycket på andra hundar men idag gjorde jag det, Kiwi är verkligen i höglöp just nu och jag ville inte att hon skulle locka till sig några hanhundar.

Fredrik tog ett foto på oss när han kom ut från affären. En kvinna och ett barn passerade honom och just då pekade barnet på oss och sa tripp trapp trull. Ha, ha, faktiskt ser hundarna ut som tripp, trapp trull på bilden;o).

Det händer massor med lille Celvin just nu. Bland annat har han blivit stark. Han har börjat lyfta huvudet lite längre stunder och grabbar tag i det mesta han kommer över. Att byta kläder på honom tar nu lite längre tid än vanligt för han hjälper så gärna till! Gulleunge! Idag kunde han följa mig med blicken när jag rörde mig från sida till sida framför honom och kanske fick jag se första leendet oxå. Jag tror inte att det var magknip den här gången.

Just nu ligger Celvin i pappas famn och sover. Det är inte utan att pappa oxå blir lite trött, det smittar av sig.

Nu är det dags att sova. Undrar hur hungrig lillen kommer att vara i natt...?

I går gick jag in i en ny fas, en fas som tyder på att smekmånaden är över och vardagen nära. Jag är inte på något sätt deprimerad om det låter så, jag känner mig fortfarande otroligt lycklig och harmonisk men jag har kommit på att jag är mer än bara mamma. Jag insåg att jag fortfarande har fyra kilo kvar att gå ner till jag är på samma vikt som vid inskrivningen i vecka 11 och att vi nu ska göra något åt det, jag insåg att mitt vilande shoppingbegär började vakna till liv efter att den stora magen försvunnit. Jag insåg att jag dessutom blivit sugen på att röra på kroppen mer än å bara promenera. Jag känner mig oerhört pigg, piggare än jag gjort på bra länge!

Kiwi löper nu på dag 10 och befinner sig säkert i höglöp. På henne är det inte lika lätt att se det på som det varit på mina andra hundar för hon har betett sig som om hon är i höglöp sedan dag ett. Hon har dessutom börjar fjanta sig enormt för Fredrik. Hon springer och hämtar saker och lägger i hans knä ideligen, hoppar baklänges med rumpan mot honom och sitter och halvmorrar/skäller framför honom. Ingen rast och ingen ro för Fredrik minsann;o). Undrar varför hon bara gör så med honom och inte med mig? Så fort löpet är över ska jag ta tag i agilityn och det ska bli såå j*kla kul!! Tiden tickar på, jag hoppas på att känna mig startklar när Kiwi är 18 månader. Det finns nämligen faktiskt flera tävlingar i närheten som vi tänkte åka på.

På tal om tävlingar så har jag gjort något som egentligen är emot mina principer. Jag satte i höstas ett mål som jag visste var svårt att nå men jag trodde ändå att det fanns en rimlig chans. Jag vill så gärna starta LK1 (Lydnadsklass 1) i April hemma på klubben men jag har bestämt mig för att hoppa över det. Faktiskt så har det blivit mindre träning än jag trodde att det skulle bli sedan Celvin föddes och de veckorna hade varit så värdefulla för oss. Nu när vi väl kommit igång igen började Kiwi löpa, visst går hon fint att träna ändå men jag hade behövt träna med en massa störning och på Kalmar BK får man inte vara med löptik. Jag kan inte åka till Öland för det är för långt för lille Celvin än så länge. Han måste sitta bak eftersom vi har airbag fram och det känns läskigt att inte kunna ha full uppsikt över honom. Just därför! Så ja, lydnadstävlingar får vänta, viktigast för mig är att vi känner oss klara för start den dagen det blir av.

Idag fyller Fredrik 35 år men vi ska egenligen inte fira honom förrän i morgon. Dock är vi bjudna hem till mina föräldrar på kroppkakor idag och jag tror att han kan tänkas få två STORA paket av dem redan idag... Hoppas inte han läser detta innan han har fått dem:o). I morgon kommer mina föräldrar, Fredriks pappa och övrig släkt hit på middag och ska fira Fredriks födelsedag. Det ska bli trevligt att träffa alla igen! 

I går kväll tog en gammal vän kontakt med mig. Jag har inte träffat henne på säkert 15 år, om det räcker. Urkul! Jag hoppas att vi kommer ses framöver!

Nu kom Fredrik hem efter att ha varit på gymet och cyklat för barncancefonden. Celvin sover.. bäst å passa på och duscha!