Nu har vi äntligen fått bredband vilket betyder att bloggen kommer att uppdateras lite oftare igen!I

Ikväll kommer jag inte att skriva särskilt mycket för jag kollar filmer på youtube så ögonen glöder, har ju inte kunna göra det på evigheter! Främst är det filmer på Border Collies som tränar vallning jag tittar på och jag är inspirerad till tusen! I morgon ska Kiwi och jag iväg och träna just vallning och jag känner på mig att det kommer gå riktigt bra!  

På kvällen ska jag tävla Zico och Cocoz eftersom Per inte själv kunde och oj vad pirrigt det kommer bli! Jag har ju inte tävlat på två år...  Mer om detta vid nästa uppdatering. Nu ska jag kolla in en ny vallhundsfilm.

Förresten så var det väldigt, väldigt nära att Celvin kröp idag. Nu är det bara en tidsfråga! 

Jag hoppades på att jag idag skulle kunna skriva några positiva ord om Telia men så blev det inte. I stället har de retat upp mig ytterligare en smula. Fredrik rimgde upp dem idag och berättade för dem att vårt bredband fortfarande inte fungerade. De svarade med att de nu var tvugna att lägga en ny order eftersom den första hade gått snett (blivit felinstallerad) och nu skulle det bara ta 16 dagar till.

NU FÅR DE FAKTISKT TA OCH SKÄRPA SIG! 

Man kan ju undra varför de nu inte lade en ny order redan för två veckor sedan när vi för första gången gjorde en felanmälan, isf borde vi ha haft vårt bredband snart. Egentligen är det mot mina principer att gå och bli förbannad över saker som jag inte kan påverka, det enda som händer är att det förstör mina dagar. Men nu är det så att min sambo har support denna veckan vilket innebär att han behöver ha tillgång till internet på kort varsel om det händer något. Det är inte alltid det ringer någon så därför kan det ju vara skönt för honom att kunna åka hem och utifall att det händer något kunna fixa det hemifrån. DÄRFÖR gör det mig förbannad! Vi blev lovade att ha internet den 6 augusti och skulle inte innebära några problem med supporten. Nu gör jag allt som står i min makt för att inte lyfta luren och skälla på någon oskyldig på telias felanmälan-avdelning. Jag vet att det inte skulle hjälpa men kanske skulle man kunna få tag i ett nummer till någon högre upp eller om inte det så kanske en mailadress så de får läsa om vad deras klantigheter får för konsekvenser för människor som oss. I-landsproblem!!

Fråga mig inte om vad som blivit fel, fråga istället om vad som har gått rätt så tar det inte så lång tid för mig att förklara.... :(

Jag talar om Telia och deras enormt omständiga och icke kundvänliga sätt att installera ett bredband. Jag menar hur svårt kan det vara? Så svårt att de fimpar vår hemtelefon OCH misslyckas att installera bredbandet. Nu, mer än en vecka senare har vi äntligen fått tillbaka vår hemtelefon men vi har fortfarande inget bredband. DESSUTOM kom i fredags ett brev från Telia där det stod att de bekräftar att vi har sagt upp bredbandet..? Öhhh, vilket då?

När man ringer och frågar vad som händer kan de bara göra en felanmälan inte ge oss någon information om när vi kan förvänta oss att vårt bredband kommer fungera. Äsch, jag ska inte tjata ut er om gånger jag ringt men blivit vidarekopplad mellan 4 personer innan jag till slut hamnar tillbaka hos den avdelning jag först ringt till som så klart var rätt. Eller då de tagit en felanmälan på förmiddagen och när vi ringer tillbaka på eftermiddagen får veta att det inte finns någon felanmälan sedan tidigare.... eller... äsch, jag orkar inte prata Telia mer nu!!!

Nu till ett annat bekymmer. I onsdags natt var jag mer vaken än sovandes. Jag låg och grubblade över min lilla Kiwi och hennes bravader. Träningen går väldigt varierande minst sagt och det som bekymmrar mig är att hon fullkommligt låser sig i vissa lägen. Jag klurade på vad jag vill ha ut av henne och vad som egentligen har gått fel. Jag vill att min hund ska tycka att det är ok att göra fel, att den ska lita på mig, att jag tycker att det är ok att göra fel och våga försöka igen. Inte ge upp - bli liggandes på marken och glo på mig istället för att komma igen och göra ett nytt försök. Jag vill även att hon ska böna och be om att få träna med mig. Att hon ska tycka att jag är en rätt kul prick som hon gärna leker tillsammans med.

Jag måste lära mig Kiwi! Jag måste anpassa min träning till henne och faktiskt komma ihåg att hon är en rätt så vek hund när det kommer till kritan. Hon är fantastiskt duktig på att komma ihåg saker samt länka ihop dem. Hon kan uppleva mig eller en situation obekväm utan att jag ens märker det.  

I torsdags när jag vakande var självförtroendet i botten men envisheten tog överhanden så jag tog med mig Celvin och Kiwi ut för lite träning. Kiwi fick själv välja ut de leksaker hon skulle ha med sig och jag skämtar inte... det blev en hel kasse full;o). Vi skulle ut och bara ha kul och fokus på passet var "hämta leksaken och kom in med den till mig FORT" och "snabba lägganden" . Kiwi var jätteduktig och vi hade jätteroligt!! Vi fick in några ställande oxå vilka hon gjorde väldigt bra trots att det var länge sedan.

I fredags var vi inne och röntgade höfter och armbågar. Usch vad nervös jag var men tack och lov så såg bilderna mycket fina ut. Vi hoppas på att de är ok, svaret från SKK kommer väl inom någon vecka eller så.

I går var Kiwi "fit for fight" igen efter narkosen. Vi lekte en lång stund, gjorde lite konster och tränade sedan på det fria följet vilket gick mycket bra. Duktiga, duktiga hund!

Idag ringde Jennie och undrade om inte jag var sugen på att träna så kunde hon komma över till mig. Jag? Sugen på att träna? JAAAAA! Så kul att få sällskap. Vi gick bort till brukshundsklubben och mötte upp Jennie där. Det var kul att få se lille Denver (som har blivit stor, typ 5 månader) träna. Han var jätteduktig. Satt snällt och tyst bredvid när Kiwi och jag lekte vid sidan om och agerade störning. Tjoade, kastade leksaker mm.

Lagom tills vi kom hem kom Mormor och Stig och hälsade på. Det är alltid lika trevligt att träffa dem. Celvin visade upp sin allra bästa sida, han tyckte nog oxå att det var kul att de kom och hälsade på. När de åkte var det dags för nästa besök. Samtidigt som de svängde av vår gata svängde Celvins fadder och en av mina bästa vänner Tess på den och det var dags för nästa fika. Tänk att vi varit så poppis idag;o). Sypermysigt!

När Tess åkte hem var klockan typ sex och Fredrik och jag konstaterade att vi inte hade ätit något annat än sockerrkaka (två ggr) efter frukost och var vrålhungriga. Jag fixade mat och efter det fick Fredrik nästan dra mig med ut på kvällsrundan för då var jag trött och skakig efter allt socker. Jag tyckte att vi kunde gå en kort runda men när vi väl kom ut så var det ganska så skönt så det blev en ganska bra promenad iaf. Vi konstaterade att sommaren är på upphällning, inte många husvagnar är kvar på campingen. Ja, i morgon börjar Fredrik jobba efter 8,5 veckors semester. Oj vad fort denna sommaren har gått men det gör inte så mycket. Jag gillar även hösten. Jag gillar alla årstider när de är sig själva.

Igen... det hände igen!! Jag sprang på en orm och den var inte liten ska ni veta. Tjockare än en tjockkorv och längre förstås. Jag stod som vanligt och hyperventilerade medan Fredrik var besviken över att aldrig han får se några ormar. Han lugnade mig med att ormen kanske hade ätit en råtta och att det var därför den var så stor när jag sa att sånna stora ormar FÅR INTE finnas i Sverige. Blääääääää! 

För att återkomma till Kiwi då. I onsdags var jag totalt nedbruten men idag är jag vid bättre mod. Min egen reflektion är att när det vankas tävling tappar jag det där att bara ha kul med min hund och ställer för höga krav på oss båda. Med en hund som Kiwi måste jag ta det varsamt och tänka mig för väldigt noga. Hon är duktig på mycket och vi har kommit en bra bit både i lydnaden och agilityn även om det inte känns så ibland. Sänkta krav är de ord jag ska ta med mig i träningen fram över OCH har roligt!  

Nu är det faktiskt dags att sova. Jag skriver mer i morgon, om vi får bredband förstås.

Skip the crap

Tjoooooho!!!!! Här är jag! Jag lever och mår strålande trots min totala avsaknad i bloggen;o). Telia – (näe jag väljer att inte skriva ut ordet) har ännu inte varit här och dragit den där kabeln så just nu kör jag på vårt mobila bredband vilket fungerar lite som det vill eftersom det är så dålig täckning i området. Sluta inte att skicka SMS om ni vill nå oss fort, det kan ta flera dagar ibland innan vi kommer ut på nätet.

Fredrik har nu gått på åtta veckors föräldrarledighet/semester och han njuter hela tiden. Han säger att det är så mysigt att vara hemma med Celvin och kunna följa hans utveckling hela tiden. För det händer mycket, otroligt mycket! Celvin pratar nästa hela sin vakna tid. Det är många olika ljud som kommer, man kan tro att han testar alla ljud han kan komma på, allt från grrrrrrr, mmmmm, ahh, llll, bää mfl. Dessutom har han börjat att gapskratta så där hjärtligt att man bara smälter. Under tiden Fredrik tar ut föräldrarledighet tar jag ut semester så det är inte så att jag lämnar Fredrik med Celvin och amning åt sitt öde;o).

Ok, vad gör vi hela dagarna? Vi grejjar och grejjar och grejjar! Tro det eller ej, det känns som vi aldrig blir färdiga men det är hur kul som helst! Mycket har blivit klart men det är fortfarande en hel del kvar, dock börjar det likna något invändigt! Nästa projekt är att bygga altan samt panel och tak till garaget. Fredrik har beställt material som bör komma vilken dag som helst. Sedan ska vi även lägga sten och fixa trädgården. Fast vi sår nog inte gräs förrän till hösten, det var iaf ett tips vi fick.

Igår gjorde vi ett fantastiskt impulsköp! Vi var på jysk för att köpa lameller till vardagsrummet och då sprang vi på ett jättefint utomhusbord med sex stolar nersatt till halva priset, vi fick ge 3500:-… för allt! Passar bra till vår nya altan som förhoppningsvis snart kommer upp. Vi hoppas på att kunna inviga detta nästa onsdag då det kommer ett gäng och grillar hos oss. Det är vår föräldrargrupp som kommer och denna gång ska även papporna få följa med!

Aj, aj!
Jag har sedan ett par månader fått ont i mina fotleder. Känner inte så mycket när jag håller igång, långrundor med hundarna funkar utmärkt men om jag har suttit ner en stund och ska resa på mig värker det ordentligt första fem-tio minuterna. Jättekonstigt!! Nu har värken dessutom spridit sig till handlederna och idag knäna. Blääää! Fredrik tycker att jag ska gå till doktorn men jag tror att det beror på att jag väger för mycket och rör mig för lite. Jag har fortfarande fyra envisa graviditetskilo att bli av med och ett par stycken kvar sedan förra sommaren. Jag skulle alltså vilja tappa typ sex-sju kilo och det tänker jag lösa med enkla medel…

Jag har börjat äta var tredje timme, det håller sockersuget i schack så att jag kan stå emot fikabröd och glass. (Dock inget förbud att ta ngt nån gång i veckan om jag är ursugen, jag tror inte på förbud!) Jag äter sakta, tänker efter innan jag tar om, äter mycket grönsaker, både kalla och varma! Jag ska även öka tempot på promenaderna och börja jogga! Kort och gott – leva precis så som man egentligen bör… skip the crap;o)!

Jag vill delge er ett recept som kom till häromdagen när vi inte riktigt visste vad vi skulle äta så vi tog lite av det som fanns hemma:

Vi kokade Qinoua i vatten med en buljongtärning (kött), sedan kokade vi grönsaker typ broccoli och blomkål och stekte choritzo. Vi blandade ihop dessa ingredienser med en sallad gjord på Ruccola, machesallad, avokado, tomat, gul paprika, hmm, har jag glömt något?  Allt detta hamnade i en fin salladsskål! Att blanda både kalla och varma ingredienser i samma gjorde ingenting, det var jättegott!

Om man inte vill ha just korv kan man säkert byta ut den mot kycklig eller lax. Det kommer nog vi testa. Självklart funkar ju vilka grönsaker som helst egentligen, bara det är många av olika färg för det är bra för kroppen! Då får vi i oss många olika antioxidanter.  

Träning
Kiwi och jag ligger i hårdträning för tillfället. Vi tränar både lydnad och agility för fulla muggar det blir oftast ett pass, ibland flera på en dag (dock väldigt korta isf). Jag tyckte att vi hade gjort framsteg, rejäla sådana tills vi tränade för Meta för ett par dagar sedan då hon fullkomligt satte nålen i vår stora fina ballong;o). Kiwi tyckte att jag betedde mig annorlunda och gjorde därför detsamma. Jag fick ett stort kryss i mössan och har det ännu. Jag tänker fortfarande på några saker som Meta sa, hon har fått mig att klura en hel del. JAG GILLAR DET! Jag tycker om när någon trycker på en knapp, gör att jag måste tänka om ordentligt (även om det känns lite surt just då) jag vet att det leder till utvecklig. Meta är en sådan duktig hundmänniska och tränare att jag litar på henne fullkomligt även om det är något jag inte förstår helt till 100. Tack och lov ska jag träffa henne redan nästa vecka igen och jag hoppas på att kunna träffa henne regelbundet framöver.

Matilda
Sist men inte minst vill jag skänka en liten tanke till en liten tjej som hette Matilda som tyvärr vandrade till andra sidan alldeles för tidigt på midsommarafton för två år sedan. Matilda blev 8,5 år. Jag följde Matildas hemsida de sista månaderna av hennes liv och har även efter varit inne regelbundet. Hennes föräldrar skriver varmt och osjälviskt. Läs själva så får ni se. Jag avråder er dock om ni sitter bland en massa folk för det är svårt att hålla tårarna borta. Detta måste vara bland det värsta en förälder kan vara med om, att mista sitt älskade barn! Det finns inget man kan göra för att hjälpa eller mildra sorgen för Matildas föräldrar eller någon annan i samma situation, det jag tänker göra är att ta extra bra hand om min lilla son och vara tacksam för all tid vi får tillsammans. Att aldrig ta varken honom, Fredrik eller någon annan för given!

Nu tror jag minsann att det är dags att sätta fart igen. Celvin sover och kaffet är uppdrucket sedan länge. Tack alla ni som skriver kommentarer, det är roligt att läsa, och självklart är ni välkomna hit!!

Kram på er alla där ute!

Livet är fantastiskt.

Så skulle jag vilja sammanfatta statusen för tillfället.

Vi är på plats i huset, det börjar bli mer och mer ordning på alla saker vi släpade med oss från lägenheten, mycket helt i onödan.

Lite är kvar att göra, lite tapetsering av stora sovrummet och "kontoret" plus en massa annat smått o gott.

Som de flesta märkt är mobiltäckningen för oss inte den bästa därför har det blivit sämre med uppdateringar av bloggen. Men det jobbar svärmor med, ja just det, det är jag Fredrik som gör en insats för att uppdatera bloggen. :-)

Ska man prata så blir det att gå ut på gatan.

Camilla och Kiwi jobbar på bra med Agility. Celvin och jag sitter i soffan som publik och kikar på dem medans de kämpar med slalom och diverse lydnadsmoment. Grymma tjejer!

Celvin växor och gror för varje dag. Han blir både större och mer o mer "med i matchen". Vill gärna sitta upp i knät från att tidigare mest ligga och kika. Greppar efter saker. Superkul!

I morgon är det min sista dag innan semestern. Där efter är det 8 veckor med bad, golf, altan, trädgård, staket, garage och förhoppningsvis mycket besök från vänner o bekanta.

Ska även hinna med ett dop. Inbjudningar bör dyka upp under nästa vecka.

I natt har vi sovit vår sista natt i lägenheten och det känns fantastiskt. Nästan allt är klart inne i huset sånär på några småfix här och där. Det ska bli skönt att slippa kasa mellan Kalmar och huset, när vi är på plats är det mycket lättare att fixa med det sista.

Vår sista natt blev lite smått dramatisk... Jag hade ställt två glas vatten på fönsterbläcket, dessa hae jag glömt bort när jag skulle stänga fönstret... Japp, jag fick en rejäl kalldusch om man säger så. Sex deciliter vatten rakt i huvudet och lite stänk på stackars sovande Celvin som inte märkte nåt. Vaknade inte ens när jag tog av honom den blöta pyamasen sen.

Idag ska det hända en massa saker... Jag ska packa ihop det sista, vilket förhoppningsvis inte är så mycket. Tvätta det sista, åka till IKEA och köpa ett par skåp och en bänkskiva till tvättstugan och sen i em går första lasset till Sveriges framsida - Öland!

Självklart vaknade jag sjuk idag, typiskt, JÄTTEONT i halsen, ont i kroppen och huvudet... men, men, det är bara att bita ihop.

För ett tag framöver kommer förmodligen blogginläggen bli ännu mer sällsynta än tidigare. Vi kommer vara utan internet i ca 4-6 veckor (jäkla byråkrati). Kanske att vårt mobila bredband kan funka men eftersom teckningen är enormt dålig i huset är det inte säkert. Jag kommer att vara utan TV ett tag men tack och lov så är det helt rätt årstid. Jag har ju en massa annat att lägga min tid på. Dessutom kommer det att bli en hel del hundträning såklart! 

Nu måste jag sätta fart med allt jag ska hinna idag men först två panodil!

Javisst! Nu händer det grejjer både här och där. Ja, kanske inte just i bloggen för jag tar mig nästan aldrig tid att sitta vid datorn... men vad gäller huset så är det full rulle från tidig morgon till sen kväll. Fredriks fantastiska chef gav honom ledigt på kort varsel så Fredrik jobbar heldagar i huset nu onsdag till söndag. Dessutom har vi vår alldeles egna lilla hustomte på besök och sliter hårt. Kan ni gissa vem? Bosse såklart;o). Idag har elektrikern gjort det sista, elen kommer kopplas på i morgon. VVS:aren har förberett massor både igår och idag, bla. har toalettstolarna kommit på plats. I morgon sätter de dit värmepumpen, fixar hundduschen mm så Fredrik och Bosse har idag fixat klart väggarna i tvättstugan. Det känns som om det händer saker överallt. Tapetsering, köksmontering, målning, el, toaletterna, garderobsmontering mm, mm...You name it! Vi har kommit långt men det är mycket kvar. Ska bli spännande att se vart vi är på söndag kväll så det får väl bli ett nytt blogginlägg då.

Jag å andra sidan packar och förbereder flyttstädningen så gott det går. Det är mycket saker som ska packas... men det är kul!! Superkul!! Det är tom roligt att städa när man har något så stort framför sig. Jag lagar även storkok, lägger matlådor i frysen så att vi ska ha mat att ta med oss till huset. Inte mycket tid kan läggas på födointag...;o). Jag och Celvin kommer vara hemma och fixa även i morgon. Det är som jag skrev innan full rullians i huset, en massa olika hantverkare och elektriker plus att det ska målas en del och då vill inte vi vara där. Dels för målarfärgen (Celvin) men även för att det finns mängder med saker att göra här hemma!

När det gäller lilleman händer det även där massor! Han pratar numera långa meningar. Inte illa va för en liten snart tre månader gamma bebis? Oftast låter det så här: Aoooooooo eller ääääääääää eller nåt sånt och det kan ibland vara lite svårt att förstå om det är vädret eller ngt annat han snackar om. Dock verkar han inte särskilt bekymrad över det som tur är. Skattar gör han oxå, mest hela hans vakna tid. Förutom när han är hungrig, då ni...! Man kan börja urskilja ett litet humör, innan var det bara ledsen eller glad, nu finns det något mittemellan och kanske sur oxå. Men han är oftast rätt nöjd med att bara få vara med.

Idag har vi varit hemma hos mamma och firat henne, hon fyller om några dagar men då är hon och Per och tävlar och kunde därför inte bli firad på sin dag. Tävlingarna går först! Det är rätta takter tycker jag.

Efter att ha avnjutit en underbart god lax och en fantastisk hembakad crisptårta hos mamma följde mormor och Stig med mig på en härlig långrunda med hundarna. Vi gick och pratade om allt möjligt och jag kände att det var så mysigt att få sällskap på promenaden, det var ett tag sedan. Inte ens Fredrik och jag går några rundor tillsammans längre, vi hinner inte utan vi går var och en ensam (med hundar och Celvin förstås). Fast det är inte alltid så illa det heller. Kan vara skönt att bara traska omkring och skingra tankarna oxå.  

Jag har enorm träningsabstinens! Jag har inte tränat ordentligt på evigheter, hua. Det blir såklart lite grann på promenaderna men det är inte mycket. Per och jag skulle tränat tillsammans i måndags men det regnade massor och ville inte sluta. Självklart har jag inget emot regn men jag hade inget regnskydd till Celvin, det har varit restat hur länge som helst. Kom på att det bara har regnat typ ett par ggr sedan han föddes så jag kan säga att jag klarat mig ganska så bra utan. Dock var jag lite sur över att jag inte hade något i måndags för jag hade verkligen sett fram emot lite träning.

På tal om träning tog jag och hundarna en lång runda på Öland igår. Jag gick bland annat till Saxnäs brukshundsklubb för att se hur lång tid det tog och det tog ca 25 minuter från huset. Ganska lagom uppvärmning och även nervarvning innan och efter träning. Tyvärr har jag inte hittat någon trevlig skogsväg dit utan jag går en bit längs vägen. Det får utforskas nästa gång jag tar en promenad vid huset. Det finns massor av hundar i området där vi kommer bo så jag tänkte se om jag kunde haka på någon matte eller husse på långrunda ngn dag, kanske kan de visa några sjyssta promenadslingor? Nu är klockan över 23:30 och Fredrik och Bosse har inte kommit hem än. Alltid lika sena kvällar samt tidiga morgnar. Blir inte mycket sömn där inte.